Biofili - Vår kärlek till naturen och allt som lever

“Människan är skapad för att leva sida vid sida med naturen."

"Från en genetisk och biologisk synpunkt har vår biologi inte förändrats på 40 000 år: vi är skapade för att jaga och samla vår mat. Vi är formade för att röra på oss, vi är formade för naturen.”

Stäng dina ögon och föreställ dig en vacker vårdag utomhus. Solen speglar sig i vattenytan på sjön i närheten, omgivningen är lugn och stilla, och det enda du hör är ljudet av den varma brisen som försiktigt skapar rörelse i trädens löv. Du tar den friska luften i beaktande och verkligen njuter av att få andas.

 Hur påverkar en omgivning som denna dig? Blir du lugn? 

Dessa positiva känslor som vi förknippar med naturen gör att vi söker oss till naturen: vi tar gärna en promenad i parken, vi inreder med växter och föredrar fönsterplatsen. När människor berättar om sina favoritplatser är naturliga element överrepresenterade i relation till stadsmiljöer, liksom de också är underrepresenterade bland de platser som människor uppfattar som otrevliga (1).

Detta koncept, vår instinktiva dragningskraft till naturen, kallas biofili. Trots att termen inte är allmänt välkänd, är konceptet någonting som allt som oftast lägger sin prägel på oss: människor är villiga att betala högre priser för fastigheter nära havet, stränder och parker, samt för lägenheter med öppna utsikter över städer, skogar eller bergslandskap.

Vad är orsaken till att vi dras till naturen?

Varför har speciellt vissa element, såsom vatten och växter, en så stor påverkan på vårt humör och våra känslor?

Filmer utnyttjar denna naturliga reaktion för orsaken att leda sin publik. Att placera huvudpersonen i mitten av en torr terräng eller stadsbild, utan synlig vegetation, indikerar ofta till publiken att hen vistas i en fientlig miljö. På ett motsvarande sätt brukar motståndarna planera sina operationer i sterila, betongfyllda bunkrar medan huvudpersonerna föredrar frodiga miljöer med porlande vatten. 

Djupt sittande grundbehov

En stor mängd vetenskaplig litteratur har påvisat att naturen har en övergripande positiv påverkan på våra sinnen och kroppar, och vetenskapsmän från olika forskningsområden har tagit sig an uppgiften att klura ut de biologiska mekanismerna bakom detta fenomen.

Den inflytelserika biologen vid namnet Edward O. Wilson - som också är känd för termen ‘biodiversitet’ - skapade konceptet ‘biofili’. Namnet härstammar från det grekiska ordet ‘bios’ (organiskt liv) och ‘philia’ (ett av våra uråldriga namn för kärlek).

Wilson föreslog att kontakt med naturen är ett universellt, grundläggande mänskligt behov som härstammar från vår evolutionära historia.

Våra föregångare som bodde i de afrikanska savannerna utvecklade en preferens för vissa typer av särdrag i deras omgivning, vilka omfattar allt från matkällor i djur- och växtriket och vattenkällor för att dricka och att bada, till resurser för tillflykt och skydd. Det är ingen tillfällighet att många av de naturliga särdragen som idag anses vara estetiskt tillfredsställande, också var kritiska för vår arts överlevnad.

Omgivningen förändras - instinkter kvarstår

São Paulo (Brasilien) och Stockholm (Sverige). Tätare befolkning hämtar också nackdelar, i och med att utrymme för naturen att 

I dagens läge, då världsbilden ändras snabbare än någonsin på grund av mänskliga influenser, har det blivit allt viktigare att förstå relationen vi har till naturen. Trots att vi långt är kapabla till att anpassa vårt beteende för att kunna frodas i våra moderna omgivningar, har vi ärvt våra hjärnor och fysiologi från våra förfäder som har utvecklats i väldigt annorlunda miljöer. grönska försvinner.

Vi bär på de egenskaper som gjorde överlevnaden möjlig för våra förfäder; det finns ingen tvekan om att detta inte skulle påverka både vår psykologi och fysiologi ännu i dagsläget.

 

För många av oss är konceptet biofili är obekant, men vad det baserar sig på är lättare att förstå om vi funderar kring ämnet omvänt: de vanligaste rädslorna människan har är relaterade till naturen. Ormar och spindlar, till exempel, är eventuellt inte de mest relevanta rädslorna man kan ha då man främst vistas i urbana miljöer, men vi har dem fortfarande. Rädsla är en kraftig reaktion på situationer eller stimuli som potentiellt kan hota vår överlevnad, och på grund av dess evolutionära signifikans är rädslor mycket ärftliga.

 Vårt medfödda behov av naturen

Precis som evolutionen har lett våra förfäder till att undvika naturliga stimuli som verkar hotfulla (biofobi), har det naturliga urvalet gynnat de som utnyttjat de fördelar, funna i naturen, som varit centrala för överlevnad (biofili).

Biofobi och biofili

Rädsla är ofta associerat med akuta situationer, till exempel då man möter ett djur, men egentligen bearbetar vi vår fysiska omgivning och hur den kan påverka förutsättningarna för överlevnad. När vi möts av någonting vi upplever skrämmande utlöses en fysisk reaktion: pulsen höjs, vår andhämtning blir snabbare, musklerna spänns och vår matsmältning blir långsammare. Detta orsakas av vårt sympatiska nervsystem, och är känt som en “slåss-eller-fly”- eller akut stressreaktion.

Genom att utsöndra adrenalin och kortisol förbered vi oss för utmanande situationer, i och med att de kräver att man är fysiskt alert. Tillsammans med “vila-och-återhämta” reaktionerna som sker i det parasympatiska nervsystemet, upprätthåller det autonoma nervsystemet en balans mellan stress och vila. Återkommande eller kronisk aktivering av stressreaktioner kan dock resultera i negativa fysiologiska symptom. Moderna miljöer och en hektisk vardag, vilka båda är fysiologiskt utmanande, är  vanliga orsaker till kronisk stress.

Miljöelement som utlöser biofili (klicka på bilden för att förstora)

Stimuli från omgivningen avlöser fysiologiska och psykologiska reaktioner i våra kroppar för att situationsenligt utlösa de mest fördelaktiga reaktionerna. Omgivningar som har få element som är kritiska för vår överlevnad avlöser det sympatiska nervsystemet, för att sätta igång ett beteende som leder oss till en tryggare miljö. Våra moderna boendemiljöer saknar ofta synliga element - vatten och vegetation - som informerar våra hjärnor om att det är okej att ta det lugnt.

Den återställande kraften av naturen är vetenskapligt bevisad

Stress leder ofta människan till att söka avslappning i naturen, trots att vi kanske inte förstår den biologiska grunden för det. Att söka en trygg miljö som baserar sig på lugn och lycka orsakad av naturen är en medfödd önskan vi har, vilket låter våra kroppar och hjärnor återställa och upprätthålla deras energi. Detta kallas Stress Recovery Theory (SRT). På grund av denna återhämtande effekt är vi också kapabla att bättre utföra uppgifter som kräver vår fokuserade och frivilliga uppmärksamhet.

Att fokusera vår uppmärksamhet på en och samma uppgift som är ärftligt tråkigt (vilket innebär att det inte är lika viktigt för vår överlevnad som att se upp för rovdjur) kräver koncentration. Detta är lättare för oss när vår omgivning stödjer vår fokuserade uppmärksamhet istället för att vår ofrivilliga uppmärksamhet glider iväg. I en miljö som vi upplever vara trygg har vi lättare att fokusera vår uppmärksamhet. Detta kallas Attention Restoration Theory (ART), som tillsammans med SRT stärker hypotesen om biofili.

Alla dessa sätt att anknyta sig till naturen har kopplats till hälsa och välmående, ju mer direkt kontakt, desto bättre. Det är allmänt känt att att exponering av naturliga element leder till minskad stress och ångest, bättre humör, energinivåer, sömnkvalitet och kognitiv prestation, samt lägre blodtryck, jämnare blodsocker, bättre återhämtning, hämmad smärta och förstärkt immunsystem (2).

Biofilisk design: naturen i en urban miljö

Genom att spendera mer och mer tid inomhus riskerar vi att isolera oss från naturen. Problemet handlar inte bara om att vi riskerar att förlora all kontakt med flora och fauna: byggnaderna omkring oss påvisar till vilken grad vi är exponerade för oljud, temperatur och hur de förändras. I byggnader påverkas också vår dygnsrytm i och med belysningen, och därmed också hur alerta vi är. 

När byggnader byggs funderar man ofta kring att investera i fastigheter, mark och teknologi, istället för den egentliga orsaken för byggnader: att människor ska bo, arbeta, lära sig och återhämta sig i dem. Att undvika hälso- och säkerhetsrisker är självklart, men en hälsosam omgivning är en omgivning där det inte bara saknas skadliga element, utan istället en rikedom av hälsofrämjande element.

Ju mer vår moderna miljö inkluderar de element vi medfött upplever viktiga, desto mer kommer det att stödja oss psykologiskt, känslomässig och funktionellt. Att integrera naturen i vår urbana inredning kallas biofilisk design.

3 TIPS FÖR BIOFILISK DESIGN

Nedan har vi listat några tips på hur man kan implementera biofilisk design i inredningen. Kom ihåg att en direkt kontakt med naturen alltid är bättre än en indirekt kontakt eller kontakt med en konstgjord blomma. Trots det ska man ta i beaktande att vilken form av kontakt med naturen som helst är bättre än ingen kontakt.

1. Hämta in ljuset

Ljus påverkar vår dygnsrytm, och kan därmed ha en enorm inverkan på vår trötthet. Ljuset informerar inte bara våra kroppar om när vi ska vakna eller gå och sova, utan det kontrollerar också utsöndringen av vissa hormoner som sköter om att energinivån hålls jämn. Biofilisk belysning har bevisats förbättra sömnens kvalitet (3). Liknande har solljus som strålar in genom fönstret länkats med allmänt välmående och arbetsnöjdhet. Konstgjort blått ljus från skärmar, telefoner och tabletter kan både störa sömnen och göra oss trötta, samt orsaka huvudvärk och ansträngda ögon. 

2. Ljudlandskap

Bara att öppna ett fönster kan räcka till - om du är lokaliserad i ett urbant område där de enda ljuden är ljuden av trafik och en hektisk livsstil. I dessa fall kan det vara bäst att se till att man har en ordentlig ljudisolering som täcker bort oljudet utifrån. Ett alternativ kunde vara att hämta in element från naturen, till exempel ljud av rinnande vatten. Inspelade ljud från naturen fungerar också!  

3. Visuell kontakt

Visuell kontakt med naturen kan integreras inomhus på många olika sätt: en fönsterutsikt, naturbilder eller inomhusväxter. Ju mer naturelement, desto bättre. Ett av de mest utrymmeseffektiva sätten att hämta in grönska är via en växtvägg. De kan också fungera som rumsavdelare för att skapa mer avskildhet, samt för att förbättra akustiken genom att minska ekande. Det finns en hel del vetenskaplig forskning som påvisar de många fördelarna växter har på oss, från allt till fysiologiskt till psykologiskt välmående (5).